Hej måndag! En ny vecka och jag djupdyker i nätet efter inspiration, och hamnar i en fantastiskt spännande interiör av en fransk arkitekt. En spännande och mycket påkostad interiör som faller under extrem inspiration och knappast uppnåeligt. Det krävdes en rik östeuropeisk arvtagerska till madame, tillsammans med det spännande greppet att ge arkitekten fria händer att skapa vad han ville av en palatslik våning på paradgata i Paris för att vi skall få detta resultat. Joseph Dirand heter arkitekten, och hans mål var att skapa en ny vision av minimalism genom att tolka samman historia och framtid. Spännande va? Inspiration idag alltså. Enjoy!
Väggarna blev målade om ett rum fyra gånger då den grå nyansen som blev rätt i morgonljuset blev helt fel på kvällen. Ack, oh ack så man känner igen sig i det... En vacker varm grå nyans med dragning av grönt är resultatet.
Klassiska väggar och snickerier, futuristiskt möblerat, skapar spännande synergier.
Inredningskonst på hög nivå; homage till flera gamla mästare från Modernismens högtid, från början-mitten av 1900-talet. Det runda soffbordet ger en gest mot Brancusi, sofforna hyllar Eileen Grey, armaturerna i brons är gjorda av en lärling till Giacometti, alltihop andas Art Deco och funktionalism. Och på det hela en mycket behaglig och mjuk färgsättning, ton-i-ton, som kännas väldigt modern. Älskar de kantiga linjerna i de lösa möblerna ihop med våningens eget arkitektoniska sirliga språk.
Till och med i walk-in-closet anar man att man befinner sig i en våning som är stor som ett palats, en våning värdig en drottning, som designern själv säger.
Soffan ovan är inte från våningen ifråga, men en soffa designad av Dirand och får därför glida med i inlägget. Hela artikeln som kommer från NY times kan du se här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar