Hej kära ni! Fredag och jag har glidit över på lite mer lyxig tillvaro som att slå i mina arkitekturböcker, läsa på nätet och drömma om
snart nya hemmets renovering. Efter mitt inlägg om vanliga färger
här så fick jag ett mail av en kär vän Hanna. Som bor i ett gobsmacking (ni vet, engelska för "slå-på-käften-snyggt" men jag saknar ett sånt svenskt ord i min vokabulär utan att svära) gult sekelskifteshus i en mycket vacker förort i Stockholm. Så fint hus. Och hon var så vänlig att ta upp det här med linoljefärg och dess fantastiska egenskaper och kvalitet. Jag visste att det var vackert,
se bara på lystern på fodret ovan (bild lånad
här). Och jag kände till att färgen
linoljefärg är miljövänlig, den urvinns ju ur linfröet. Men jag hade för mig att den späddes med aja-baja medel och därmed var luktig och jobbig. Så fel jag hade. Jag hittar info
här att man tunnar ut linoljefärg med
balsamterpentin, som är ett
vegetabiliskt terpentin och utvinns ur tallkåda. Toppen! Är det svårt att måla med då? Ja, myten säger det. Men jag (som aldrig provat) vet att hemligheten att få det bra är ganska lätt: måla tunna lager. När du tror du målar ditt tunnaste - måla tunnare. Torkningstiden är ju 1-2 dygn så du kan jobba mycket långsamt och arbeta ordentligt. Tänk på att det gulnar lite grann, så välj nyans därefter. Exempelvis grå som ovan.
Så här gör du med inomhusmålning
1) Grundning. Späd färgen med 10-20% balsamterpentin. Låt torka 1-2 dygn.
2) Mellanstrykning. Outspädd färg. Torktid 2 dygn.
3) Slutstrykning. Måla med outspädd färg igen. Torktid 2 dygn. För högre glans tillsätt 5-10% linoljelack, för mattare glans tillsätt 10-15% balsamterpentin.
Fakta hämtade påByggfabriken, klicka här för en utförlig beskrivning samt utomhusmålning.
Att man ser träets vackra textur och ådring är ju ett klart plus! För att ta upp miljötråden igen, jag som under min arkitektutbildning i slutet av 90-talet i England gick på en serie klasser som hette "Sustainable Architecture" och bara "vaddå solen? Stora fönster? U-value? Har vi rast nu?". Men nu har tiden kommit ifatt och jag vet att "Hållbar Arkitektur" som det översatts till innebär att alla de arkitektoniska val - material, byggnadssätt, kvalitet och tidshållbarhet som vi väljer - ger ett mer eller mindre bra avtryck i vår värld. En mycket lätt grundsten jag försöker hålla mig till är att
göra val som räcker länge. Exempelvis att spara till de stolar man vill ha i resten av sitt liv (eller när man tröttnat kan sälja på auktion) och inte bara köpa kopior och billigt tillfälliga möbler som man slänger och byter ut. Slänger igen och byter ut igen. Och för att återgå till Hanna, hon lär mig det här om hållbarhet och linoljefärg:
"Den största fördelen med linoljefärg har jag lärt mig är att den tränger in i trät men samtidigt inte är helt tät utan släpper ut fukt om det finns eller kommer in fukt i trät. Dvs trät kan andas. ... Och är det inte lustigt att våra fönster som är 100 år gamla, tillverkade av gammalt kvalitetsvirke och målade med linoljefärg är helt felfria fortfarande. Och mina föräldrar som bor i ett betydligt yngre hus från sjuttiotalet med trä runt fönster (troligen sämre kvalitet) som målats med vattenbaserad färg (plastfärg) var tvugna att byta ut alla fönster för trät var så genomruttet att de kunde trycka en blyerspenna genom det. Så när vi målar om huset blir det absolut linoljefärg för det är min övertygelse att det är den färg som kommer att skydda huset bäst."
Jag är inte jättehaj på utomhusfärger. Men i min senast inköpta bok om arkitektur (nationalromantik; "I hemtrefnadens tid", National Museet Förlag) hittar jag som första hus - min bästis U's barndomshem! Ett häpnadsväckande vackert k-märkt hus här i Saltis som jag sett i hela mitt liv, lekt i och varit rädd för spöken ;) Jag har sett det ha flera olika nyanser och färger. Det är fortfarande i samma kära familjs ägo. Och häromåret målades det om, i en svartbrun nyans, och jag kommer ihåg att jag när jag såg det bara gapade det hade blivit så vackert!
Ytan var så mjukt sidenblank och gav den vackraste lyster man kunde tänka sig. Och japp, det var vad kulturtraditionen påbjöd - linolja :)
PS 1 Idag har man tagit bort toxiner och bly ur linoljefärg, det som gjorde det omöjligt för möglet att sätta sig, så det håller inte riktigt lika länge som förr. Får fördjupa mig i det.
PS 2 Jag ska också klargöra att jag slarvar med att säga "sekelskifte" om ganska mycket, detta för att matcha hur det används i dagligt talpråk och hur ni läsare vänder er till mig med detta begreppsnamn. Men det jag menar då jag säger "sekelskifte" är alla stilar 1880-1920, dvs Jugend, Nationalromantik och Swedish Grace.
Bild 1 här, 2 Byggfabriken, 3 här , 4 foto ur boken I Hemtrefnadens Tid