Det här med att välja golv med finess och kvalitet, det är ett ämne som ligger mig kärt. Att välja något som varar länge, både i din egen smak och i tid genom att det tål slitage. Idag renoverar vi och far in och lägger halvprovisoriska lösningar och halvhjärtade materialval. Visst, vi vill riva ut det där fula vinylgolvet och lägga in nåt fräscht fort, nu, och det skall helst vara snyggt men billigt. 3-stavsparkett är det vanligaste. Det skall laseras och fixas, och när det sen slits så håller det bara att slipa ett par gånger sen är det slut. Och så blev det "hål" i lasyren så det fick visst träfärg på vissa ställen och då kan man inte färga in igen, så kanske ska man slita ut och lägga nytt igen. Och så ut med golvet och in med nytt. Det håller ju inte. Tänk om man saktade in snurran lite, och inte rev ut och la in i sådan hastighet, utan faktiskt sparade till det golv man vill ha. Och valde ett som kommer att ligga i... 100 år? Anledningen till att väldigt gamla hus har sina plankgolv kvar (de lyckliga hus där vars ägare bara dolde det under andra golv istället för att slita ut det), är just kvalitet. Den kvalitet som dessa gamla golv har, långsamtväxande träd, med massiv planka istället för 3 mm skikt överst. Det kan man slita på och slipa och putsa och repa och slipa igen och och och och... På 30- och 40-talet med funkiseran lades otroligt vackra parkettgolv, med massiva stavar, i fantastiska mönster. Och när dessa golv får fläckar eller vattenskador så kan de renoveras och man kan byta ut bara de förstörda stavarna. Och så har det sådan känsla och charm, dessa massiva golv. Men jag vet, jag är inte dum. Jag vet att man inte har råd med det man vill alltid. Jag bara väcker en tanke, att alla dessa renoverade golv som slits in och ut i femårsintervaller, köpa hus renovera snabbt sälja med vinst, summan av kardemumman hade varit ett massivt golv för längesen.
Ett litet ord kan ägnas åt den otroligt vackra interiören också på dessa bilder. Vita snickerier till det gamla golvet - så ljuvligt. Fina stora tavlor (ah, måste ju hitta mer konst till väggen!) och allt uppvägt med moderna möbelval så att det blir en finfin klassisk vintage modern mix. Älskart! Hela våningen ser du här.
Bild 1-2 här
Hej Karin! Blir mycket inspirerad av din blogg och tänkte passa på att ställa en fråga, nu när ändå ämnet golv är på tapeten.
SvaraRaderaHar nyligen köpt en etta i en fastighet från 1920, där rum och hall har fina vitoljade furugolv. I köket däremot ligger en lackad och rätt tråkig trestavsparkett, som upplevs som väldigt gul och dominant i kombination med golvet i resten av lägenheten (från hallen ser man nämligen rätt in i både kök och rum).
Så jag funderar lite på vad man kan göra för att "tona ner" det gula? Är det en bra idé att slipa parketten och vitolja eller dylikt? Vill helst minimera arbetsinsatsen, och att chansa på att det ligger ett fint brädgolv under kan jag inte riktigt göra då jag inte vill plocka ner det befintliga köket (som står på parketten). Vore toppen om du kan ge tips utifrån dina erfarenheter!
Hej! Ja, plocka bort köket blir nog en för stor arbetsinsats för att kolla golvet under. Du kan dessutom ha oturen att det inte finns längre. Ojämnheter mellan de båda golven, nivåskillnader och lister/trösklar kan ge dig en hint om det finns annat golv under det andra eller ej. Men som sagt, det medför en kostnad på att flytta köket som känns onödig. Du kan visst låta slipa ekparketten, men även om du vitlaserar den så kommer inte färgerna att överensstämma helt. Ek och furu har helt annan egen färg, och åldras annorlunda. Så de kommer även framöver att ha olika nyanser. Men, du kan prova att både vaxa, lasera och olja, olika håller olika bra. Se detta inlägg:
SvaraRaderahttp://studiokarin.blogspot.se/2013/03/sapat-skurat-lackat-oljat-parkett-och.html
Lycka till!
Mvh Karin
Stort tack Karin! Jo, visserligen kommer de ha olika nyanser även framöver, men den skarpa kontrasten mellan lackad ekparkett och "matt" vitoljad furu kanske jag slipper ifrån iaf! Får testa helt enkelt :)
SvaraRadera